Kommer maskinerna ta våra jobb?
Utvecklingen av ny teknik påverkar även vården. I personaltidningen Kompressen fanns 1965 artikeln ”Analysroboten – vän eller fiende”.
Redan rubriken ger en indikation om artikelns innehåll. Här beskrivs hur arbetet på sjukhuslaboratorier håller på att förändras genom införandet av ny teknik.
”Laboratorieautomation” ger nya möjligheter att bearbeta, förvara och vidarebefordra analysresultat. Robotarnas kapacitet beskrivs som ”oerhörd” och väcker också frågor om vad detta kommer att innebära för de som arbetar här.
Analysroboten AutoChemist beskrivs som ”en fyra meter lång och två meter bred plåtlåda som når nästan upp till taket. Den stora lådan innehåller mycket av det som finns på ett laboratorium med kylskåp, värmebad och dragskåp för att inte tala om dussintals fotometrar och naturligtvis 100-tals automatpipetter och pumpar.” Blir människorna ersatta av maskiner som kan skötas med tryckknappar?
I artikeln finns tyvärr inga bilder på hur analysroboten såg ut. Hur skulle en AI-genererad bild av AutoChemist se ut? T ex. så här:
AI-genererad bild, utifrån beskrivningen av AutoChemist från tidningen Kompressen.
Artikelförfattaren är ändå hoppfull. Det monotona och tröttande arbetet kan skötas av robotar, och personalen som arbetar i laboratoriet kan ägna sig åt mer kvalificerade uppgifter. Vilka har då mest att vinna på ”laboratorieautomation”? Långt fler än huvudmännen för vården, menar artikelförfattaren. Såväl de sjuka som de friska patienterna, personalen och även allmänheten – alla får de glädje av denna teknikutveckling. Artikeln avrundas med slutsatsen att ”Inom sjukvården kommer ingen bli sysslolös genom automation”.