Denna sida har inte uppdaterats på sex månader och kanske inte aktuell längre.
1. Vad är allmänna arkivschemat?
Allmänna arkivschemat består av en struktur där bokstäver utgör fasta huvudavdelningar, till exempel, A-protokoll, B-utgående handlingar, G-räkenskaper. Under de olika huvudavdelningarna skapas serier där bokstäver och siffror kombineras till ett unikt signum, se Ordna handlingarna i en seriestruktur.
Längst ut i strukturen finns serier där volymerna med handlingar redovisas. En volym kan exempelvis utgöras av en arkivbox, ett häfte, ett magnetband eller ett digitalt system. I arkivförteckningen ska både analog och digital information redovisas.
Avd | Namn | Exempel på handlingstyper |
|---|---|---|
A | Protokoll | Protokoll, mötesanteckningar, beslut |
B | Utgående handlingar | Verksamhetsberättelser, rapporter, broschyrer, informationsblad, personaltidningar, kopior av utgående skrivelser (om de inte diarieförs) |
C | Diarier | Diarier, postlistor |
D | Register och liggare | Inventarieförteckningar, avtalsregister, fotoregister, arkivredovisningar, personalliggare |
E | Inkomna handlingar | Korrespondens, akter till diariet (alternativt under serie F) |
F | Handlingar ordnade efter ämne | Patientjournaler, personalakter, projekthandlingar, fastighetsdokumentation, handlingar som rör miljö |
G | Räkenskaper | Bokslut, verksamhetsberättelser |
Ö | Övriga handlingar | Används i undantagsfall. Här förtecknas handlingar som inte hör till arkivbildaren, men som ändå kan ha ett värde för arkivet, till exempel pressklipp och handlingar från föreningar som funnits i anslutning till verksamheten. |
