Garnisonssjukhuset

År 1815 tillsattes en kommitté med uppdraget att bygga ett garnisons-sjukhus. Sjukhuset kom att byggas på Hantverkargatan och det som i dag är landstingstomten. Här berättar vi sjukhusets historia. När kommittén tillsattes saknade landet inhemskt utbildade fältskärer och man ville nu kombinera en utbildningsanstalt med ett modernt sjukhus. Planerna ändrades efter hand och läkarutbildningen förlades till tomten mitt emot Serafimerlasarettet och sjukhuset byggdes längre upp på samma gata. På den tiden fanns det fler sjukhus på Kungsholmen än i någon annan stadsdel och nu byggde man ytterligare ett.

Stadsarkitekten C C Görwell, som bl.a. har ritat Haga Slott, fick 1816 uppdraget att rita det nya Garnisonssjukhuset i kvarteret Asplunden. Byggnaden kallas idag Landstingshuset och ligger på Hantverkargatan. Förr var adressen Agnegatan 19 eftersom portvaktshuset låg där. På tomten hade det tidigare funnits ett garveri och från den tiden härstammar en del av de byggnader som idag finns på Landstingshusets tomt. Läget valdes bland annat därför att man hade tillgång till rinnande vatten. Tomten gick på den tiden ända ner till Mälaren. Sjukhuset stod färdigt 1834 och inrymde 34 sjuksalar med plats för 340 patienter. Det var Nordens största och modernaste sjukhus. Redan under invigningsåret svepte en koleraepidemi över Stockholm och sjukhuset fick sitt elddop som provisoriskt kolerasjukhus.

1930 beslöt riksdagen att sjukhuset skulle läggas ned. Beslutet genomfördes inte och 1940 blev det en del av Karolinska sjukhuset. Andelen militära patienter minskade och 1952 blev sjukhuset ett annex till S:t Görans sjukhus och användes som långvårdssjukhus. 1969 lades sjukhuset ner.

Huvudentrén mot Hantverkargatan var under årtionden först dagrum och sedan röntgen- och operationsrum innan det återställdes i ursprungligt skick inför invigningen av Landstingshuset 1971. Arkitekten Nils Sterner hade då anpassat och byggt ut det gamla sjukhuset för sitt nya ändamål. Även parken framför huset har omdanats och vi som bodde i närheten som barn på 50- och 60-talet minns de fantastiska klätterträden, skridskobanan och kälkbacken som nu är borta.

Artikeln är skriven av Cecilia Söderman, arkivarie

Källor: Sten Windén: Sjukhuset vid Kartagos backe på Kungsholmen (artikel ur Locum Rum nr 1 2009); Alf Nordström: Från dommarring till Landstingshus.