Beredskapen & organiseringen

Under rådande omständigheter med en pandemi som drabbat samhället har nog tankar väckts om samhällets beredskap och organisation vid olika potentiella krisscenarier. Hur skulle sjukhusen organisera sig i kristillstånd och hur skulle ansvarsfördelningen gå till mellan olika myndigheter vid tidpunkten för storlandstingets bildande?

Regionarkivet har flertalet arkiv som kan bli aktuella för denna typ av forskning. Ingångar kan vara de olika sjukhusens arkiv eller till exempel Hälso- och sjukvårdsnämndens arkiv. I Beredskapsbyråns arkiv kan vi hitta ett intressant protokoll från Epidemiutskottet daterat 23/11 1970 som tar sikte på tidigare erfarenheter av epidemier och organiseringen kring dessa.

Epidemiutskottet för Stockholms län bildades i mars 1965 och utformades enligt ett cirkulär som dåvarande Medicinalstyrelsen utfärdat. Medicinalstyrelsen underströk behovet av slagkraftiga regionala planeringsinstitutioner för epidemibekämpning. Utskottet blev gemensamt och representerades av företrädare från Stockholms stad, 1:e stadsläkare var ordförande, länsläkarorganisationen, sjukvårdsstyrelsen i Stockholms stad, landstinget, länsstyrelsen, överläkare från infektionskliniker och bakteriologiska centrallaboratoriet.

Utskottet beslutade att smittkoppsbekämpningens organisering och dragna erfarenheter fick stå som mall för framtida hantering av epidemier med bakgrund av flera svåra utbrott i Europa och den svåra belastning 1963-års smittkoppsepidemi orsakat vården i Stockholm. Vid tidpunkten för storlandstingets bildande organiserades epidemiberedskapen genom en åtskillnad mellan de isolerande åtgärderna och fältarbetet. Storlandstinget fick ansvaret för massvaccinationer, sjukvården och isoleringsåtgärder. Fältarbetet ansvarade Stockholms hälsovårdsförvaltning för och koncentrerades till en epidemibekämpningsavdelning. Denna bestod bland annat av en hembesöksgrupp som skulle avgöra om personer med symtom behövde slutenvård på klinik. En annan sektion inom avdelningen bestod av vaccinationsgrupper som kunde genomföra insatser på arbetsplatser och i hem där man konstaterat smittfall. För massvaccinationernas del fanns det enligt stadsläkaren Knut Alin sjudagarsplaner utarbetade för vaccinering av 500 000 personer. Dessa vaccin skulle bli fördelade utifrån personernas efternamn!

Är man intresserad av att fördjupa sig i krisberedskap/epidemihantering är man välkommen till oss.

Artikeln är skriven av Sebastian Forsberg, arkivarie

Arkivmaterial

Beredskapsbyrån, protokoll från pärm märkt Epidemiutskott.