Del 3 av 5
Att forma en stubbe
← Tillbaka ... Nästa →
Region Stockholms logotyp är uppbyggd av två stiliserade L som är spegelvända. Inom regionen brukar vi kalla symbolen för ”stubben”.
Den följs av namnet Region Stockholm i typsnittet Frutiger SLL. Typsnittet baserades på ett typsnitt tecknat för Roissy Airport utanför Paris och modifierades för Stockholms läns landsting. Typsnittet får bara användas i kombination med symbolen. Det enda användningsområde där symbolen får användas utan sällskap av namnet, är på flaggor och textilier. Frutiger har namn efter den fransk-schweiziske typografen Adrian Frutiger, som levde mellan 1928 och 2015.
Den grafiska profilen och visuella identiteten hos en organisation, ett företag eller en myndighet är en viktig del i att skapa ett enkelt sätt att känna igen den. Genom tiderna finns en lång historia av att manifestera sig med symboler, märken eller logotyper som är lätta att känna igen. Det gäller såväl stater och myndigheter som organisationer och företag. I många situationer möter vi dem - exempelvis när vi ska beställa nytt pass, håller på klubblaget eller tar fram mobiltelefonen.
När storlandstinget blev verklighet 1971 var det också dags att byta logotyp. Före storlandstingets tid var det Stockholms länsvapen som symboliserade landstinget. KSL (Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor) fattade den 9 april 1970 styrelsebeslut angående det framlagda förslaget rörande nytt landstingsemblem. Förslaget godkändes och 15 000 kronor (7 500 för märket och 7 500 för applikationskostnader) anslogs för att betala ABC Annonsbyrå. I den första versionen av logotypen var de stiliserade L:en fler till antalet, "stubben" hade tre streck i varje L istället för två som idag.
Logotypen skapades av den grafiske formgivaren Tommy Landén som var verksam vid ABC Annonsbyrå. Byrån hade startat sin verksamhet 1958, hade 55 anställda och kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Handlingar rörande beställningen av Stockholms läns landstings logotyp, "Stubben". Diarienummer 1569 i KSLs arkiv.
Det var informationskommittén inom KSL som väckt idén om att skapa ett emblem gemensamt för hela landstinget. Många företag och även offentliga verksamheter har skaffat ett märke, som när det blivit inarbetat är lätt att känna igen för allmänheten, menade kommittén. De hade diskuterat möjligheten att utlysa en tävling, men bedömde att det skulle ta tid och kosta pengar. Kommittén hade dock redan kontakt med ABC Annonsbyrå som skulle ta fram ett informationspaket för storlandstingsinformationen. I samband med det arbetet hade byrån tagit fram flera förslag till emblem. Förslaget som förordades av kommittén beskrevs som två mot varandra ställda L, men också att man kan tolka det som två motställda krafter som förenas och strävar uppåt. I underlaget till beslutet beskrivs att emblemet ska användas i den informationskampanj som skulle lansera storlandstinget under hösten 1970. Dessutom kunde emblemet användas vid utformning av nya brevpapper med mera som skulle var klart till de olika landstingsförvaltningarna som skulle börja arbeta från och med 1971.
”Stubben” var ett emblem som låg rätt i tiden. Under 60-talet och framåt syns en mer vildvuxen flora, där statliga myndigheter blir friare att skapa sina egna symboler, märken och logotyper. I Sverige hade de tre kronorna varit en del i maktens symboler sedan 1300-talet. För många statliga myndigheter var länge de tre kronorna en självklar del, exempelvis i Kammarkollegiets logotyp. Traditionstyngda symboler ersattes på 60- och 70-talen med tidstypiskt formgivna bokstavsmärken. Man kan se samma slags förskjutning hos Stockholms läns landsting, från landskapsvapen till stiliserat bokstavsmärke.
För säkerhets skull kontaktades filmbolaget United Artists AB eftersom deras logotyp liknade den som planerades för landstinget. I ett medgivande, undertecknat 25 januari 1970, meddelade filmbolaget att man inte hade något att erinra mot att Stockholms Läns Landsting registrerar varumärket och märket.
För Stockholms Läns Landsting var den ursprungliga meningen med märket något som traderades vidare. I almanackan som delades ut till landstingsanställda 1980 står ”...en symbol för kraftsamling och växande resurser. Det spegelvända L:et står för samgåendet mellan de två samhälleliga organen och en vidgad landstingsverksamhet.”
Här syns "Stubben" i trestrecksversion, i ett urklipp från 1980 års fickalmanacka för Stockholms läns landsting.
I en broschyr utgiven av Stockholms Läns Landstings informationsavdelning 1985 beskrivs hur ”igenkänningsmärket” skulle användas. Emblemets storlek och placering skulle anpassas till varje uppgift och användningsområde. Tanken var att emblemet skulle finnas på allt från brevpapper och kuvert till arbetskläder och fordon. I broschyren fanns instruktioner om vilka färger och vilka storlekar som skulle användas. Emblemet fanns i olika storlekar – om samma original användes för alla storlekar blev synintrycket olika. Därför var det viktigt att rätt förlaga användes.
