Att trivas på jobbet

← Tillbaka ... Nästa →

Vad ska du bli när du blir stor? Det är nog en fråga som många både fått och ställt. Och frågan verkar ha ställts förr också. På Väddö folkhögskola diskuterades ämnet ”Varför är valet av levnadsyrke i vår tid så svårt?”

K. J. Carlson trodde, att maskinernas uppfinning bidragit mycket till försvårandet af lefn. yrkens väljande. Talaren anförde att ex. Då en skräddare har flere söner, så kunna ej dessa deltaga i sin faders arbete, emedan maskinerna fullborda ett arbete mycket fortare nu förtiden, än hvad förr var händelsen; derför hafva många svårt att söka sin utkomst i detta yrke.

M. E. Jansson ansåg det vara lättare att välja ett lefn. yrke nu än förr, derför att nu för tiden finns flere att välja på. Maskinernas uppfinning, trodde talaren, ej försvåra lefn. yrkens väljande, som föregående tal. antydt.

Ur § 2 Protokoll, hållet vid talöfningar å Stockholms läns folkhögskola Måndagen den 15 Jan. 1883.

När man väl hittat rätt och fått jobb gäller det ju att trivas där. Att dricka kaffe tillsammans på jobbet har man gjort länge.

Men se upp så att det inte blir för mycket kaffe, på Väddö folkhögskola hade man ett talövningsämne 1883-01-15 ”Kan förbrukning af kaffe anses nyttig?”

Stjernquist påpekade skillnaden mellan bruk och missbruk af kaffe. Att kaffeförbrukningen medför öfvervägande skada ville talaren ej bestrida, men trodde äfven att densamma måttligt och förståndigt använd kunde medföra nytta. Tal. vidrörde härefter kaffets egenskaper och dess inflytande på matsmältningen och hela människokroppen. Kaffet innehåller föga näringsämnen, men deremot ett gift, en organisk växtbas kaffein kallad, som under vissa förhållanden göra att kaffet verkar störande på lifsverksamheten, t. ex vid förläningen af stor mängd kaffe på fastande mage och utan ”dopp” i synnerhet af nerfretliga personer. kaffet är nemligen en behagligt retande, uppmuntrande, lifvande och sömnfördärfvande dryck, hvarföre den på lättretliga nerfösa personer åstadkommer hjärtklappning, hetta och ängslan och måste derför för sådana vara ett skadligt retemedel. Deremot kan kaffet medföra nytta, då det förtäres af starka, friska personer en stund efter maten, samt såsom medicin vid sömnsjuka, under strapatser, i köld och nattvak, och i allmänhet då svag blodcirkulation är för handen. Från national ekonomisk sida sedt, är kaffekonsumtionen till stor skada, enär derigenom mycket penningar föras ur landet utan att anbringa motsvarande valuta.

Ur § 2 Protokoll, hållet vid talöfningen på Stockholms läns folkhögskola måndagen den 11 december 1882.

I personaltidningar som givits ut genom åren har trivsel på jobbet belysts på olika. Till exempel genom porträtt av olika yrken som finns inom landstinget. Vaktmästaren, telefonisten och kokerskan är några exempel.

Kokerskan Britta Blomqvist på S:t Görans sjukhus trivs på jobbet. I artikeln berättar hon att hon arbetat i sjukhuskök i 27 år och att köket på S:t Göran är det mest välplanerade kök hon arbetat i. Artikeln beskriver hennes arbetsdag ser ut från frukostförberedelser till arbetsdagens slut cirka 16:45. På rasten efter arbetet med frukosten ”kopplar man av en halvtimme i en mjuk fåtölj med en stärkande kopp kaffe och en cigarett, om man så önskar i något av personalens trivsamma dagrum.”

”Hon lovordar det moderna köket med förstklassiga anordningar som underlättar arbetet./…/Hon strör rosor över sina medarbetare/…/

Artikeln avslutas med frågan om vad kokerskan Britta helst gör på fritiden – att måla tavlor är den käraste hobbyn.

← Tillbaka ... Nästa →