Denna sida har inte uppdaterats på sex månader och kanske inte aktuell längre.
Allan – landets första manliga sjuksköterska
Axel Allan Härsing föddes i Lund den 27:e december 1909 som son till en snickare. Han antogs till höstkursen 1949 vid S:t Eriks Sjuksköterskeskola efter att ha fått dispens för att han var man och för att han var överårig (åldersgränsen vid ansökan var 27 år). Efter 3 år och 4 månader invigdes han som sjuksköterska den första april 1953. Hans betyg var mycket bra.
Allan hade enligt ansökan en mycket varierande bakgrund med bl.a. genomgången furirskola, samaritkurs, korrespondenskurs i fysik och kemi motsvarande realexamen, arbete som affärsbiträde i 4½ år, arbete inom det militära under drygt 7 år och som skötare vid diverse mentalvårdsavdelningar i c:a 17 år.
Dispens
Att söka dispens var en komplicerad process. I Härsings ansökningsakt antecknas den 9/8-49:
”Generaldirektör Höjer meddelat muntligt att sökanden bör själv göra framställning till Kungl. Maj:t om dispens. Dessutom skall han söka åldersdispens i medicinalstyrelsen. Båda dispensansökningarna skall tillstyrkas av skolans styrelse, som skall inlämna dem till medicinalstyrelsen.” Till ansökningsakten hörde 23 bilagor! En av anledningarna till att man nu öppnade dörrarna för manliga sökande var troligtvis den ”rådande bristen på sjuksköterskor och nödvändigheten av att stimulera en fullgod rekrytering av elever”.
Skolan
Under den tid som Allan gick på skolan så uppfördes nya byggnader invid Södersjukhuset.
Fullt utbyggd bestod anläggningen av skolhuset med plats för 252 elever, en bostadsflygel och en gymnastikbyggnad samt en underjordisk gångtunnel till Södersjukhusets sängbyggnad och en underjordisk rörkulvert till verkstad och ångcentral.
Praktiken under utbildningstiden bestod för Allans del av sammanlagt 973 timmar varav bl.a. 27 timmar inom skolsjukvården. Så här skriver skolsköterskan Tea Åström i Allans utvärdering: ”Herr Hersing har ett lugnt och trevligt sätt och ett korrekt uppträdande. ”Under sin hospiteringstid i Midsommarkransens folkskola fick han mycket god kontakt med barn, lärare och målsmän. Herr Hersing hade gott omdöme och visade god takt och klokhet vid hembesök och samtal med föräldrar.”
Ekonomi
De ekonomiska förhållandena för sjuksköterskeeleverna var ganska goda. Man erhöll ”..fri undervisning, bostad, kost och tvätt. Därjämte erhåller elev från och med lärotidens tredje månad kontant arvode, vilket utgår med 30 kronor per månad till och med den tjugofjärde månaden och därefter med 50 kronor per månad. Vid sjukdom erhåller elev fri läkarvård och fri medicin.” Eftersom Allan även hade en familj att försörja så är det väl troligt att han även fick ta lån för att finansiera sina studier.
Sjuksköterskeuniformen
”Då sjuksköterskeuniformen endast fanns i kvinnligt utförande fann sig Allan tvungen att tänka ut sin egen uniform. En kyparrock sågs mest lämplig då den hade vissa likheter med den kvinnliga dräkten men skiljde sig ifrån skötarnas. För att understryka sin yrkesroll började han som första sjuksköterska använda sig av en namnbricka. På brickan stod texten: Allan Härsing, sjuksköterska.”
Allan Härsing dog den 9:e juli 2000.
Artikeln är skriven av Cecilia Söderman, arkivarie
Ovanstående uppgifter är hämtade ur S:t Eriks Sjuksköterskeskolas arkiv förutom stycket om sjuksköterskeuniformen som är ett citat ur examensarbetet ”I Allans fotspår” av Martin Andersson och Jonas Häger. Malmö högskola januari 2005, sjuksköterskeprogrammet höstterminen 2002.